Dödelsen - händelser i livets gränsland
IngaMari Solders

Döden inte en slut, utan en rörelse, en födelse
till en annan form av liv som kan kallas dödelsen.

Hur du beställer boken för 168 kr med porto finns längre ner på sidan.

En bok för alla som misstänker att de kommer att dö någon gång och uppleva att andra nära runt dem också en dag kan komma att lämna det vi kallar livet, som fortsätter i annan form.


40 års upplevelser beskrivs i boken

Det här är en fantastisk bok som har tagit mer än 40 år att skriva. IngaMari har behövt utbilda sig till dödsmorska (som barnmorska fast tvärtom), arbeta på hospice och själv uppleva och möta människor i gränslandet som varit döende eller har gått över, men fastnat och inte riktigt nått hem. Hon har inte skrivit om något som hon inte själv har upplevt. Allt är sant.

Nära döden upplevelse. Klev ur bilvraket oskadad.

Hon har själv varit med om en nära-döden-upplevelse när hennes bil krossades av tåget, och hon oskadd klev ur vraket. Jag minns när hon ringde mig strax efter och berättade om det. Mirakulöst räddad, och hon visste medan det skedde att det inte var hennes tid att gå över till andra sidan.

Jag har följt hennes bokprocess, hennes livsprocess och liksom hon väntat på att boken Dödelsen -händelser i livets gränsland skulle bli skriven. Den har legat där och samlat sina vackra berättelser. Nu har du möjligheten att läsa den här unika boken som talar till dig på ett djupt underbart sätt.



Dödelsen IngaMari SoldersFörfattarinan IngaMari Solders vid Ångermanälven.I boken förekommer älvar flera gånger vid övergång efter Jordelivet. Foto tonny

Utdrag ur boken "Dödelsen - händelser i livets gränsland" sidan 72 "Vid jökelälven"

”.... Nu när vi har varsin häst rider vi tillsammans upp längs älven för att söka ett vadställe, här är älven för djup. Det tyder på att det är något som hindrar hans överfart vi kommer inte att nå vadstället förrän han redo att korsa älven. Han är inte beredd än. Han säger att han inte är värd att få hjälp. Han har valt att dö, att ta sitt liv, då tycker han inte att han har rätt att få hjälp. Därför har han svårt för att be mig. Men han klarar det inte själv. Han har fastnat och kommer inte vidare åt något håll....”


De flesta som bett om hjälp i dödens gränsland har hon inte känt.

IngaMari har i över 40 år hjälpt döda och döendes själar genom gränslandet mellan liv och död. De flesta som hon hjälpt över har varit okända för henne. De har kallat på henne från gränslandet strax före, under eller efter dödelsen. (Den glidande upplevelsen mellan det vi kallar liv och döden.) Hon vet inte hur de hittar just henne.

Mina tankar eftersom jag känner IngaMari sedan 1972, är att de känner sig trygga med någon som är helt orädd inför döden och döendet. Hon är i full närvaro utan dömande, har ett kärleksfullt lugn, och varma mjuka händer som verkligen är trygga att hålla i.

Hon skriver att de allra flesta som lämnar kroppen klarar sig bra själva i övergången till andra sidan, men några behöver och kallar på hjälp. Och hon har assisterat.

" Det kan verka trist med en bok om döden, men jag mår så bra när jag läser den.
Den får mig att älska livet ännu mer, att förundras över magin i att leva och det som kommer sedan vi har lämnat kroppen. Den ger mig glädje och hopp. Den gör mig nyfiken på nästa fas i mitt liv, när jag en dag lämnar kroppen."

Barbro Bronsberg

Lite längre ner. Läs utdraget ur boken om flickan som råkade begå självmord.

KÖP BOKEN! LÄS! GE BORT DEN!
168 kr med frakt inom Sverige.
Jag ville läsa om den så fort jag var färdig.


Köp boken så här:

  • Swisha 168 kronor (inklusive frakt inom Sverige) till 0703 47 50 97 och skriv din adress i meddelandefältet. Om inte hela adressen får plats så skicka meddelandet också i ett sms.
  • Faktura: sänd då din beställning till e‑post: kontakt@dodelsen.se där du NOGA skriver ditt namn och fullständig postadress, så skickar IngaMari boken
    med en faktura som betalas med Swish eller banköverföring.
  • Det går också bra att skicka ett brev med beställning till:

IngaMari Solders
Tannflo 312
881 96 Resele


Utdrag ur boken Dödelsen

Respektera copyright. Jag har tillåtelse att publicera här:

(Fri Press förlag 2020) Dödelsen - händelser i livets gränsland.

 kap 12. Somna in


Jag  är  i  mitt  inre  landskap  på  en  stig  jag  inte känner sedan tidigare. Jag får en drömlik känsla av att någon söker mig. Det känns mer som ett rop,  eller  i  alla  fall  inte  ett  tydligt  tilltal.  Den  nya stigen gör det lätt att hitta, så jag bara följer den. Hör vatten och efter en stund kommer jag till en bäck. Där slutar stigen, men det är lätt att följa bäcken. Drömmen eller drömmaren kallar mig uppströms.


Medan jag går klarnar bilden. Det är en tonårsflicka,  som  drygt  fem  år  tidigare  dog  av  en  
stor  dos  sömnmedel.  När jag  fick  höra  om  det,  fick jag en stark känsla av att hon egentligen inte ville dö. Hon ville bara sova länge, länge.

Bäcken  leder  mig  till  en  glänta  i  ett  vackert  lövträdslandskap.  Där  ligger  hon,  en  sovande tonårsflicka.  Hon  sover  djupt  och  verkar  inte märka mig. Reagerar inte när jag säger åt henne att vakna. Inte heller när jag rör vid hennes arm, som jag brukar göra när jag ska väcka någon och det  inte  räcker  med  rösten.  Jag  skakar  henne  lätt,  ingen  reaktion.  Jag  pratar  med  henne  och  hon ser inte ut att lyssna, men ändå får jag en känsla av att hon hör vad jag säger.


”Vad ville du när du tog alla tabletterna?”
Hon svarar djupt inifrån sömnen, som om det är någon annan som talar.
”Sova, bara sova.”
”Du har sovit länge nu, i mer än fem år.”
”Jag vill bara sova.”
”Det  var just  det jag  trodde,  att  du  inte  ville  
dö,  men  det  gjorde  du.  Din  kropp  klarade  inte av det.”


Hon rör på sig, blir orolig, men sover fortfarande  som  om  hon  gömmer  sig  i  sömnen.  En  
stund är jag osäker på vad som är bäst att göra. Är det kanske bäst att låta henne vara i fred i sin sömn? Nej, det känns fel, hon har kallat på mig och när jag nu kommit hit så är det för att hjälpa  henne  vidare. 

Bestämmer  mig  för  att  väcka henne, tar lite vatten från bäcken i handen och baddar  hennes  panna.  Hon  blir  lugnare,  hajar liksom  till,  men  fortsätter  att  sova.  Jag  gör  om  det  flera  gånger,  många  gånger.  Jag  är  nog  på  rätt väg, men det räcker inte.


”Du ska vakna nu. Din kropp dog för flera år sedan.  Du  kan  inte  återvända  till  den.  Jag  ska  
hjälpa dig att gå vidare.”


Det känns rätt absurt, att väcka en död, men det är vad som behövs. Hon måste förstå vad som
hänt för att kunna gå vidare. Jag stänker, plaskar vatten på hela henne nu. Det räcker ändå inte.
Hon  ligger  bara  någon  meter  från  bäcken.  Nu ser  jag  att  vattnet  kommer  från  en  källa  strax ovanför. Det förklarar varför det är så kallt. Det känns  alldeles  ovanligt  rent,  renande.  Det  är mjukt och levande.

Jag släpar henne ner i vattnet.... fortsätt läs utdraget.


Läs mer om IngaMari Solders och boken på hennes hemsida.

Klicka och du kommer till hennes hemsida om boken.