Referenser prata inför grupp
Nöjda klienter berättar.

Nöjda klienter berättar. Numera pratar de avslappnat inför grupper:

1. Maria, soloföretagare. Vågar hålla föreläsningar inom sitt område.
2.  Monica, arbetslös, fick äntligen ett arbete. Nervositet på anställningsintervjuer försvann.
3. Birgitta, musiklärare som kom in i ökande scenskräck - men som nu tycker att det är roligt att vare konferencier på konserter.
   
4. Tina tog sig igenom en livskris.
5. Fredrik, projektledare, fick plötsligt panik när han skulle tala
   
6. Lena, ekonomichef, internationell koncern. Skönt slippa nervositeten. Vågar prata!
   
7. Frida 32 år studerar nu lugnt på sin efterlängtade utbildning. Jag är en helt annan människa.
8. Pappa klarar av att hålla tal på dotterns bröllop.
9. Emma, sjukgymnast, blir inte röd och varm längre när hon talar. Jätteframgång!
   
10. Yosef, byggnadsarbetare, gruppledare. Inga problem nu fast cheferna är med.
11. Lotta, socionom: Jag har en helt annan utstrålning nu, och tar för mig.
12. Samuel, ITföretag, kunde sluta med betablockerare.
13. Linda, chef inom socialtjänsten. Jag kan behålla mitt fantastiska jobb nu!
14. Anna sjuksköterska. Tack! Du är så genuin och vis. Inte en sekund har jag skämts över mitt problem.
15. Peter Kvalitetsingenjör. Jag tar mig tid att ändra mina tankar.
16. Camilla, ingenjör. Det här är något nytt! Jag har testat många kurser och KBT-behandlingar utan resultat.
    

Maria hade redan bokat in sig som föreläsare på en mässa

Maria kontaktade mig i juni 2013. Hon är soloföretagare och behöver kunna prata inför grupper för att underhålla kontakten med sina gamla kunder och möta nya. Vi arbetade enbart via Skype.

Målet var klart - klara av föreläsningen på mässan

Vi arbetade fyra gånger och släppte på föreställningar och känslor både i nutid och dåtid.  Så kom hösten och jag hörde ingenting från henne tills det kom ett mail i januari:

Läs hela Marias utförliga berättelse

"Kvinna 35 års ålder som gått utan jobb ett tag. Vi arbetade bara EN gång och intensivtränade.

-" Jag tog kontakt med dig Barbro för att testa på tapping* mot min nervositet inför att gå på jobbintervju. Jag skulle gå på två intervjuer några dagar efter vårt möte. Jag använde teknikerna inför den första intervjun men jag hade svårt att lugna ner mig så den intervjun gick inte så bra.

Men jag tog nya tag och använde teknikerna inför nästa intervju. Jag känner mig lugn när jag gick på den och det gick bra. Jag fick jobbet!

Nu jobbar jag där och trivs väldigt bra. Det var roligt att se att tapping fungerar.

Vänliga hälsningar
Monica

* tapping är den viktigaste metoden som jag lär ut för att släppa på blockeringar

Fem gånger arbetade Birgitta, musiklärare, och jag tillsammans för att få henne att släppa sin stora skräck. Vi arbetade med blockeringen och Birgitta gjorde flera små tester i skarpt läge.

- Du lotsade mig, steg för steg och gav mig redskap. Jag förväntade mig inte att det skulle vara över, som att vända på en hand. Min scenskräck är borta!

Metoden jag lär ut kan hjälpa dig med det mesta i livet. Tina var inne i en stor livskris som pågått länge. Livscoachingen pågick under två års tid (tätare i början) genom Skype och telefon. Det passade bra för hon är ensam med två små barn.
 
Tina:
- Jag kan verkligen säga att det fungerar fast det är på distans och fast jag var inne i en mycket svår djup livskris. Det är kanske till och med ett stort plus? Inget traditionellt med att boka tid och resa till en mottagning. (Det här många år innan Coronan tvingade oss ändra vårt sätt att möta varandra.)

- Jag hade inte heller kunnat det med tanke på att jag är själv med barnen. Det är skönt att göra saker i hemmiljön, ingen ser mina reaktioner. Man kan vara helt avslappnad. Har inte behövt gömma mina känslor. Om jag gråter behöver jag inte stänga av för att jag ska ut och möta människor. Jag kan fortsätta vara i känslan.

- Vi hade ett nära möte på distans. Det var jag och Barbro. Ingenting annat. Jag behövde inte se pigg ut eller dölja mig. Blev inte bedömd på något sätt.

Frida 32 år studerar på högskola på en efterlängtad utbildning. Hon sa upp sig från sitt arbete och satsade allt. Flyttade till annan stad men det blev för jobbigt med redovisningarna. Hon tänkte ge upp och sluta med studierna innan vi började.

”Jag inser att det nästan har blivit kul att redovisa. Jag är en helt annan person idag som vet att jag klarar av att redovisa. Jag ska bli en knackare* för alltid. Jag känner mig allmänt mindre orolig för saker. Livet är allmänt lättare. Säker på att jag kommer att klara av utbildningen. ”

Frida

* "knackare" är det vi kallar oss som använder den viktigaste metoden som jag lär ut för att komma loss från talarrädslor.

Ett vanligt symtom som verkligen förvärrar rädslan för att tala inför andra är när människor rodnar när de blir stressade. När det syns lång väg och halsen blir flammig. Rädslan GÅR inte att dölja. Alla i rummet ser det.

Rädslan för att rodna i sociala sammanhang kan ses som en fobi och den kallas Erytrofobi. Ofta handlar den om en förväntan av att personen kommer att ordna, och påminner då om talar- skräck. Personen förväntar sig att det kommer att gå dåligt, att han/hon kommer att darra på rösten, inte hittar orden eller få en panikattack.

DÅ BLIR DET DUBBELT SVÅRT MED BÅDE EN FÖRVÄNTAN
PÅ ATT RODNA OCH ATT TALANDET INTE GÅR BRA.

Men det går att komma över båda dessa rädslor med de tekniker som jag lär ut. Här berättar en kvinna  som blev av både med rodnandet och tala-rädslan.

Kvinna, sjukgymnast på ett center med flera anställda. Hon har tränat fyra gånger med mig, och en mycket hemma. Hon har lärt sig teknikerna men är inte riktigt framme och vi ska fortsätta med ytterligare några gånger. Hon hade några bakslag som vi arbetade oss igenom.

Hon berättar:

1. Efter dipp senaste veckan kan jag nu hålla mig från min äckliga nervositetskänsla i kroppen… den kan komma men jag kan också få den att passera…vilket är ett framsteg.

2. Får feedback från kollegor… - "Kan du inte med följa och prata. Du är så lugn." Jag håller kvar lugnet… när det kommit nervositet… Jag blir jag inte röd längre!

3. JÄTTEFRAMGÅNG känner lite obehag men det syns inte utåt… kom igen efter dippen med knackningarna… så jag fortsätter att knacka.

4. Jag reflekterar lite djupare på saker om de kommer upp i mig. Har avfärdat tidigare… men nu kommer mycket upp, tankar och känslor som jag inser att jag haft under ytan som påverkat talandet. Nu har jag redskap!

Emma

Man, byggjobbare som fått uppdrag som gruppledare. Hemsk ångest innan han skulle prata inför olika grupper på arbetet. Arbetsplatsmöten varje vecka inför sitt gamla arbetslag stressar extra och när cheferna är med.

1. Känns bra arbeta med mig själv och jag ser framsteg. Kunde inte ens ha uppstartsmöten. Det är naturligt nu och jag känner att jag fixar det. Inga problem.
2. Innan var det jobbigt bara att tänka på det. - "Jag klarar det inte!" kände jag. Mycket lättare nu...
3. Förut var det svårare när cheferna var med, men inga problem nu.

Yosef

Samuel arbetar på ett IT-företag och fick ett bra, men mer utåtriktat arbete inom företaget som innebär att han måste hålla i möten med kunder, stora och små grupper. Han kände stor oro, stress och nervositet långt innan själva mötet. Han tog alltid betablockerare "för säkerhets skull" och ville komma ifrån det.

- Jag slogs med mig själv. Ville inte ta betablockerarna men vågade inte chansa utan. De hjälpte ju, men jag kände att jag tvingade kroppen att vara på ett visst sätt. Kände av reaktionerna under ytan.

- Det tog ett tag innan jag vågade testa utan betablockerarna. Jag hade bra resultat med teknikerna men det var ett steg i sig att våga prata utan dem. Känner mig så nöjd. Jag vet att jag håller inifrån och ut. Om jag glömt tabletterna VET jag att jag klarar mig ändå.

Samuel

Linda är chef inom socialtjänsten var livrädd inför att tala inför grupper. I det nya arbetet ingår att leda och informera stora grupper. Upp till 500 personer. Hon oroade sig långt innan, sov dåligt och var mycket spänd. När hon talade fick hon blackout.

- Jag var väldigt skeptisk inledningsvis inför att du och din metod skulle kunna hjälpa mig. Men redan vid andra träffen hade din metod fått mig att känna hopp och lugn inför att det här kommer hjälpa.

- Jag måste träna själv, men jag har en teknik som når mina känslor och kan lugna kroppen. Jag är så tacksam för att jag hittade dig. Nu kommer jag kunna behålla mitt fantastiska jobb och träna för att kunna bli mitt bästa jag i situationer som är jobbiga.

- Jag kommer även ta med mig detta i mitt jobb för att se om det kan vara en metod som kan hjälpa dem vi möter.